Sommens AIF

Som väntat blev det en förlust mot TT:s div 2 lag.

Siffrorna skrevs till 8-0 (2-0 i halvtid) vilket är i sin ordning.

Hade detta varit en seriematch hade jag varit så förbannad att jag inte hade kunnat prata med någon på en vecka men nu fick jag en hel del svar på vad jag måste jobba med men även tjejerna och jag hade inte väntat mig något annat resultat.

Första halvlek så höll vi emot bra för det var ju spel mot ett mål i princip där kanske inte alla chanser för TT var så där jätte heta då det kändes lite som att dom inte var 100 procent igång men även fick vi dem en del gånger att få avsluta från dåliga lägen.

Vi fick inte igång spelet speciellt mycket dom gånger vi hade boll till största delen för att vi mötte ett lag som stängde ned oss men även för att vi inte gjorde jobbet som vi skulle.

Andra halvlek så justerade TT om lite i sitt lag och fick mycket snabbare spel framåt vilket gjorde att dem tyvärr fick ett par snabba mål tidigt vilket tog sugen och kämpar takterna ur oss annars kanske vi hade kunnat ha något mål mindre insläppt på ren vilja.

Jag tror att alla tjejerna vet vad som kommer krävas av oss framöver även om vi inte kommer möta lag av TT:s kaliber i serien.

Jag vet vad som kommer krävas av mig.

Dom kommentarer som jag fick efter match av en del tjejer kan komma i serien också men då kommer det inte bero på att vi möter ett så här bra lag som inte tillät oss att spela utan på grund av att vi inte gör det vi ska göra. 

Det kanske inte var den mest psykologiska match att ta av mig men jag tror att det var ganska nödvändigt. Dels för tjejerna men även för mig.

Är nog inte så många varma tankar som jag har fått idag och ikväll av ”mina” tjejer men det får jag ta.

Trots att vi hade 6 tjejer borta på grund av skador,sjukdom och jobb mönstrade vi 16 tjejer vilket är skönt att känna efter förra året då truppen var för tunn.

Det var inga problem med viljan idag kan man lugnt säga.

Peder.